Dagisfröken kanske?
Sista potatisdagen på ett tag nu, blir nog två dagar i slutet på nästa vecka också men det känns ändå skönt nu. Har fått lön och arbetsgivarintyg också så nu blir erbetsförmedligen glad eftersom dom gnällde på mig att jag inte var där och verrifierade mina arbetsgivarintyg så då tog dem bort min ansökan om a-kassa och arbetscoach, Annars blev det fel formellt sa dem. Tack tack, så nu får jag göra om det igen, jippie!
Men jag fick en ny jobb-idé idag, för jag var med Petra och hemtade hennes barn på dagis. Från det att jag kom in genom dörren så tog det ca 3 sekunder innan två små tjejer hade annfallit mig och överöste mig med frågor om vad jag hette och vart jag bodde och vad jag gjorde där, sen slöt det med att jag fick klä på dem sina galonbyxor o regnjackor. Vilken uppmärksamhet och uppskattning jag kände att jag fick, det va skitroligt. Sen gick vi ut till de andra barnen som var ute och då kom nästan alla fram och skulle berätta olika saker. När en frågat vad jag hette så viste alla det så då ropade dem till och med på mig. Sen skulle vi gå därifrån med petras barn och hennes dotter wilma som aldrig har träffat mig skulle hålla hand. Så helt plötsligt känns det som att det skulle vara jätte roligt att jobba som dagisfröken, det var ju bara det där med utbildning. Man måste ha det va? Och det känns som att det är en lååång utbildning. Det känner jag inte att jag behöver. Jag vill bara jobba, inte plugga.
Men jag fick en ny jobb-idé idag, för jag var med Petra och hemtade hennes barn på dagis. Från det att jag kom in genom dörren så tog det ca 3 sekunder innan två små tjejer hade annfallit mig och överöste mig med frågor om vad jag hette och vart jag bodde och vad jag gjorde där, sen slöt det med att jag fick klä på dem sina galonbyxor o regnjackor. Vilken uppmärksamhet och uppskattning jag kände att jag fick, det va skitroligt. Sen gick vi ut till de andra barnen som var ute och då kom nästan alla fram och skulle berätta olika saker. När en frågat vad jag hette så viste alla det så då ropade dem till och med på mig. Sen skulle vi gå därifrån med petras barn och hennes dotter wilma som aldrig har träffat mig skulle hålla hand. Så helt plötsligt känns det som att det skulle vara jätte roligt att jobba som dagisfröken, det var ju bara det där med utbildning. Man måste ha det va? Och det känns som att det är en lååång utbildning. Det känner jag inte att jag behöver. Jag vill bara jobba, inte plugga.
Kommentarer
Postat av: frida fropp
man kan jobba som vikarie. anmäl dig till vikariepolen bara.
Trackback