Tjossan!
Nu har jag slutat jobba för dagen, eller det gjorde jag redan 20.30 men sen har jag och Ragnhild stått och snackat massa häst och jobb. Först pratade vi om vår chef Ulla, som har varit på semester nu rätt länge men hon kommer tillbaka i morgon så då är det slut på friden. Och med friden menar jag den att alla sköter sitt och allting flyter på utan problem och alla är nöjda och glada. När Ulla kommer ska hon tala om för alla vad som är rätt och fel och hon har alltid rätt även om hon har fel. Tex, man får visst bjuda på gratis sprit på ett hotell...Det gör dom alltid i Italien. Sen att Sveriges alkohollag skiljer sig en gnutta från italiens (om dom ens har en) den tänker hon inte på, för hon är världsvan och erfaren och vet alltid bäst. Hon är nog bäst på allt, hon kan laga all mat, skotta snö, designa saker och bygga är hon en hejare på också. Iaf i hennes huvud. Men anledningen till att hon är så bäst på allt är att hon ser inte helheten och har ingen bakrundsfakta. Hon bestämmer sig för en sak och sen skall det bara lösas på det sättet, vill hon ha en hylla på den väggen i den höjden så skall den vara där. Sen att vägen är omöjlig att skruva i, hyllan inte kommer palla tyngden för det hon skall ha på den eller att den är i vägen så att inte man kan fälla upp dörren helt mot väggen, det gör ingenting. Det blir lite jobbigt när hon skall lägga sig i precis allt, även sådant hon inte har någon koll på, När vi skulle beställa varor första gången var spännande, Mika hade skrivit en beställningslista och hade han bara fått prata med servera när dom ringde så hade det inte blitt några problem. men nej, Ulla skulle prata med dem även om hon inte hade någon koll på vad som behövdes så hon ändrade lite själv som hon tyckte och sen frågade hon om alla förpackningar och allt sådant, det tog nästan 40 minuter att lägga en beställning...Hade Mika som hade koll fått göra det hade allt blitt rätt, vi hade fått hem allt som behövdes i rätt mängd och inte typ struntat i fonder (vad ska man ha dom till) och köpt 24 liter mjölk och fil till ett hotell som inte har några gäster ju då. Jag är nästan nervös för hur det skall bli när hon kommer tillbaka, men jag och Ragnhild känner likadant så vi får väl gå ihop om hon blir för jävlig.

När vi slutat prata om Ulla (och upprepat vissa saker några gånger om ) så kom vi in på hästar istället. Ragnhild har just nu tre hästar till förfogande, en till mig, en till Mika och en till henne, Perfekt va=) Så nu ska vi bara hitta en bra dag att rida. Det är en islänning som är unghäst, en gammal travare och en gammal gammal travare. (gammla travare är ju typ 7 år någonting, och en unghäst i dressyren är runt 9...skumt hur man ser på det där) I alla fall, vi började prata om hur man skolar sina hästar i de olika diceplinerna, dressyr, hoppning, western etc. Det som förundrar mig mest är dressyren. Vad går dressyren ut på, du ska visa en lydig väldresserad, välbalanserad och harmonisk häst. Är det det man ser på en dressyrtävling i dag, jag tycker mest det är stissiga hästar med stora ögon och som fnyser åt allt. Sen sättet att få hästen att gå där dom vill, kandar, hjälptyglar och liknande. Varför lär man inte hästan rätt från början, det finns så många dumma regler jag fått höra på ridskolor, tex. det får aldrig finnas några lösa föremål i stallgången, typ hinkar och ryktlådor. Hästarna kan nämligen fastna i dem och få panik och slita sig...Och! vad händer om den sliter sig, i värsta fall kanske grimmskaftet eller grimman går sönder men det är ju inte jordens undergång direkt. Hur ska hästen kunna vänja sig vid någonting om man sätter den i en näst intill steril värld där allt som kanske kan vara läskigt inte existerar, klart den blir skraj första gången den råkar putta till en hink så den välter och låter om den aldrig upplevt det förut men den måste ju få en chans att vänja sig. Tänk bara på vad människobarn utsätts för när dom är små, då skulle ju folk tycka man var konstig om man låste in barnet i ett vitt rum utan några saker med ursäkten "han kan bli rädd annars". Man sabbar ju både för sig själv och hästen. Det är fortfarande en häst, det är ett flockdjur och den är van att vistas utomhus. Det finns ju vissa som inte rider ut på sina hästar för dom kan ju vricka sig då, han kan nämligen inte gå på ojämnt underlag...Nä, gissa varför, då har haft honom i en platt hage hela livet och han har gått i ett ridhus. Då har du ju själv skapat en häst som inte kan föra sig i naturen, hur snällt är det att träna bort en del av dens natur. Det är ju fortfarande en häst vi pratar om, okej den kanske var dyr, men hur kul är 200 000 som inte kan något annat än gå i ett ridhus och blir rädd för allt annat?! Jag blir så taggad av sådana här disskusioner så jag måste bara ta ett till exempel. På ridskolan lärde jag mig att när man leder hästen skall man gå vid hästens hals precis bakom huvudet och hålla i grimskaftet med båda händerna, en under "hakan" på hästen och en längre ut. På så sätt är man säker från att bli biten eller sparkad eller på sprungen. Första frågetecknet, ska man utgå från att alla hästar alltid sparkas och bits, vist skall man vara medveten om att det kan ske, men dom gör inte det utan en alnedning. Andra frågetecknet: vad sänder man för singnaler till hästen. Man går jämte den så det blir en ständig kam om vem som leder så hästen vet inte vem som bestämmer. Då får du ju en ostabilare häst på den vet inte vem som är dens ledare och då kan du inte heller begära att den skall ha uppmärksamheten på dig. När man ser det såhär så tycker jag att det verkar vara ett rätt dumt sätt att lära små tjejer leda hästar på. Istället för att lära hästen att dens plats är bakom mig som är ledare. Punkt slut!



Gogue: Används vid longering och ridning för att få hästen att länga och sänka nacken. Löper genom nack- och bettring.
Det ser väl mysigt ut eller vad tycker ni?